Slalomhunden Win!

Min dator hade nog en släng av nån förkylning för här om dagen ville den helt plötsligt inte starta vissa program..? Däribland moviemaker så jag har ju inte kunnat fortsätta på serien om Wins slalomträning 😉 Men nu är datorn sig sälv igen och här kommer en film med klipp från 3 av de 4 senaste träningspassen. Igår genomförde Win tävlingsmässigt 12-pinnarsslalom!! 😀

Jag & Japp har även varit och tävlat i Karlskrona i helgen (och vunnit två klasser!) men mer om det senare 😉

Mer slalomträning

Slalomträningen  med Win fortsätter och hon är bara så duktig lilla snäckan ❤ Filmen är från 3:e passet med 6 pinnar (varje pass är ju bara några minuter långt). Hon har en grym förståelse för ingångarna, sen var det ett par gånger hon vill ta sin belöning lite för fort i skippade sista pinnen/porten 😉 Men hon är helt klart redo för nästa steg, att lägga till ytterligare ett set om 6 pinnar en bit bort. Om jag bara kommer in i dygnsrytmen som krävs när man jobbar natt ska jag nog kunna hitta ett tillfälle att fortsätta träningen snart 😉

Win tränar slalom

Sista maj fyllde Winsan 1 helt år, vilket i min värld inneär klartecken för att påbörja slalomträningen! Jag valde Susans 2×2-metod, Japp fick lära sig slalom med den metoden och jag är väldigt nöjd med resultatet så valet var lätt 😀 Nu har den ju reviderats lite sedan jag tränade Japp för 3 år sedan och filmen har kommit ut, men det är ju bara positiva saker båda två. Men i alla fall, för ett par veckor sedan började jag träningen och idag tog Win 4 pinnar på helt rak linje, med bra fart och teknik och från svåra ingångsvinklar. Det är detta som jag tycker är så fantastiskt med 2×2, man får inte bara snabba resultat utan även en en hund som är självständig och klarar vilken igång som helst (och nej jag har inte fått betalt för att marknadsföra metoden, haha 😉 ). Vi hade en liten dipp i inlärningskurvan i början på veckan då Win, i samband med en vridning av portarna närmare en rak linje, glömde av helt vilken sida om första pinnen man skulle gå in o att man måste ta alla portarna. Men det släppte snabbt och så här såg det ut när vi tränade idag:

Nästa steg blir att bygga upp ännu mer självförtroende på 4 pinnar under ett par pass, och därefter lägga till 2 pinnar till! Sen är det inte långt kvar tills Win förhoppningsvis kan ett fullständigt slalom 😀 (en av ändringarna i metoden är att man inte längre lägger till 2 pinnar i taget utan från 6 pinnar går till att lägga till ytterligare ett set av 6 pinnar en bit ifrån och sen för samman dem till ett 12-pinnarsslalom).

Vilket SM! del 2

Söndag – finalerna

Hopplagklass – Kämparglöd

FILM Vårt lopp vid 27.15

Från det att vi kom till tävlingsplatsen på morgonen bara öste regnet ner. När large-lagklassen höll på fullkomligt vräkte det ner. Trots att Milo inte direkt gillar regn valde jag att starta honom (laget var ju redan diskat så vi tävlade ju inte om något resultat), det är ju faktiskt inte varje dag man tävlar på SM och med Milos hälsohistoria vet man inte om det blir några fler SM med honom. Så vi startade och Milo sprang på så fint, och kul hade vi i ösregnet 😀 På slutet blev det en klassisk ”Milo-disk”, han täppte för öronen lite och sa jaaa jag kommer strax jag ska bara ta detta hindret först. ”Detta hindret” skulle inte tas och disken var ett faktum. Men vi var glada ändå 😉

Hopplagklass – Villervalla

FILM Lotta först ut i laget vid 1.31.30

Dags för lagfinal och Villervalla var alltså fjärde sista laget ut. Laget i ledning när vi gick in på banan hade 15 fel så vi hade alltså råd med 5 fel, förutsatt att vi var snabbare än dom också, för att gå upp i ledningen. Lotta & Neil fick med sig 2 rivningar en bit in i banan och sen blev det en disk när Neil tog fel tunnelingång. Nu var vi alltså tvungna att ta våra 3 kvarvarande hundar i mål för att få ett resultat.. Petra & Lira går in och gör en snygg nolla. Jag & Japp gör ett fint lopp men tyvärr stör jag honom på hoppet efter däcket (försökte säkra upp att han inte skulle ta oxern bakifrån som Milo hade gjort) och han river. Men sen svischar vi i mål utan fler fel och nu är det bara sååå spännande.. Mia & Hekla måste nolla för att vi ska gå upp i ledningen men huvudsaken är ändå att de går i mål och vi får ett resultat. Första delen av banan går Hekla som på ett snöre – sen glömmer hon att samla ihop sig i slalomet och missar andra porten. Tusan! Men Mia fortsätter jobba, en rivning på samma hinder som Japp blir det också men än kan vi i alla fall få ett resultat för laget. Då händer nåt helmysko, Mia ska ta Hekla runt hindret efter tunneln och det ser inte ut att vara några konstigheter alls, men från ingenstans så kastar sig Hekla över hindret från fel håll, kraschar in i hinderstödet och blir diskad. Å så snopet men vilken tur att hon inte skadade sig!!
Det blev alltså ingen SM-medalj till Villervalla detta året men vilket lag vi är! Jag är så glad att ha såna fina lagkamrater och på nästa SM blir vi livsfarliga det kan jag lova! 😉

Individuell Agilityklass – FINALEN!

FILM Vårt lopp vid 53.00

Regnet fortsatte att vräka ner och timmarna mellan lagstarterna och finalen satt vi mest i tältet (stängt eftersom det regnade och blåste in annars) och huttrade. En stund satt till och med jag & Lovisa och kollade på livesändningen från tävlingen som på gick på banan utanför tältet! 😛 När det sen äntligen var dags att gå bort till banan för banvandring gick luften ur mig så fort jag såg en tunnel under balansen. Aah, jag bara VISSTE att det skulle komma på finalbanan, så fort jag såg att det var Nisse som skulle rita finalbanan för large så visste jag. Och där låg den, en tunnel kloss intill balansuppfarten. Då kände jag i princip att vi var diskade innan vi ens startat – för det där har jag aldrig lyckats få ordning på med Japp. Ligger det en tunnel intill balansuppfarten tar han tunneln vad jag är gör, vad jag än säger. Det är som att han inte ens ser balansen. Sådan sekvens har varit med i en ag klass 3 i år samt i en av banorna på landslagsuttagningen. Båda gångerna gick det likadant: jag visar och säger BALANS – Japp tar tunneln. Jag tar tillbaka honom och säger o visar ännu tydligare – han tar tunneln igen. Jag stannar honom mitt framför balansen, blockerar tunneln och säger BALANS – dååå tar han balansen. Det gick till exakt likadant i SM-finalen. Men innan dess, när vi stod på startlinjen, det var en sån underbar känsla! Att gå ut i slutet av en SM-final men chans att ta medalj, att höra vänner heja på och peppa utanför banan, att veta att jag har en så jäkla bra agilityhund – helt fantastiskt! Jag längtar redan till nästa SM! 😉
Trots att vi startade på slutet även i denna klassen hade jag inte några problem med löptikarna denna gången. Jag höll mig långre ifrån starten och försökte vara där jag inte trodde att nån löptik hade gått. Så när vi stod på startlinjen hade jag min gamla vanliga gapande, vilda bordercollie med mig – det kändes tryggt 😉 Japp kom som skjuten ur en kanon i starten, in i tunneln.. fint A:hinder.. jag kom lite för långt bak i threadlen men fick honom över hindret efter.. så var det mardrömssekvensen. Så gott som alla som gjort framförbyte innan balansen skickade hunden raka vägen in i tunnel. Många som gjorde bakombyten gjorde det också 😛 men det kändes ändå som ett säkrare val. Till saken hör att slalom stod dumt till vid muren innan balansen också, man kunde inte trycka på för mycket i bakombytet för då fanns risk att skicka in hunden i slalom istället. Jag försökte verkligen hitta en balans, först hålla in lite för att undvika slalom, sen trycka på så mycket som möjligt ut mot balansen. Problemet var bara att Japp såklart bestämt sig för tunneln så fort han såg den när han hoppade muren. Tjoff in i tunneln och vi var diskade. Fortsatte banan och fick lite problem när vi kom tillbaka till muren från andra hållet men det var för att jag inte satsade o sprang tillräckligt upp mot muren eftersom vi redan var diskade. Sista halvan av banan gick i alla fall fint även om jag slarvade med att trycka ut honom på hindret efter gungan så han tog det på fel håll. Återigen en sak jag aldrig hade gjort om vi inte varit diskade.
Nåt som känns jättekul att att speakern kommenterade oss med att Japp hade gjort fantastiska laglopp och att han var en hund som ”vi” (vilka nu det är!) fått upp ögonen för under det här SM’et, och att han har många SM framför sig. Det hoppas jag att han har för oj vad det har varit häftigt att tävla SM med honom, min underbara lilla hund som det är en ära att få ha som tävlingskompis!

Tyvärr blev largefinalen inte den livsfarligt spännande final som den brukar vara. Banan var helt enkelt inte alls en bra finalbana på ett SM. Jag ser gärna att finalbanan är svår, handlingstekniskt utmanande liksom, men utan att orsaka diskningar på löpande band. En final är som allra bäst när många av dom som startar sist och alltså ligger bäst till tar sig igenom banan och det blir en kamp mot klockan samtidigt som det gäller att sätta den där svåra slalomingången, threadlen eller var det nu kan vara. Istället blev det så att i princip alla från topp 15 diskade sig. Jenny Damm & Ina var som vanligt helt outstanding och nollade, mer värdiga SM-vinnare tror jag inte finns! Men innan speakern meddelade det visste typ ingen vem som tagit silver och brons för det var liksom några från nånstans plac 15-20 från hoppbanan. Med tidsfel. Jag säger inte att silver- och bronsmedaljörerna inte också var värdiga sina medaljer, men jag tycker faktiskt inte att ”rätt” SM-medaljörer kommer fram på en bana som den finalbanan.

Hur som helst så kan jag inte tänka mig en bättre SM-debut för mig & Japp och jag är redan taggad inför SM 2012 i Borlänge!!

Vilket SM! del 1

2011 års SM är över och bortsett från vädret på finaldagen kan man ju inte säga annat än att det varit ett helt fantastiskt SM!  Jag hade äran att få tävla båda mina fina tävlingshundar och extra kul och spännande var det förståss att tävla individuellt igen (sist var med Milo 2008) och denna gången med Japp.

Torsdag

Resan började på torsdagmorgonen med att lämna av Milo hos Jessica. Vi (jag, farmor & farfar) hade lite för många hundar som skulle följa med för att kunna få plats med alla i bilen och Jessica erbjöd sig att ta Milo i sin bil (tack!). Sen brummade vi hela vägen upp till Stockholm utan några problem och flyttade in oss i gammelmormors lägenhet i Hässelby. På kvällen fick vi en liten sight-seeing på underbara Ekerö då vi körde och hämtade Milo.

Fredag

Klockan 9 gick startskottet för att få sätta upp sitt tält  och vi var givetvis på plats och fick en fin plats i främsta raden 😀 Sen väntade många långa timmar innan veterinärbesiktning kl 13, dom spenderades i tältet med datorn och en bok medan regnet öste ner utanför. Men när det var dags att gå bort med grabbarna till vet.besiktningen hade det nästan slutat regna, vilken tur man kan ha. Ingen kö (!) till besiktningen och både Japp & Milo gick igenom utan problem, Japp var till och med mycket mer tillmötesgående när veterinären kände och klämde än jag nånsin vågat hoppas på. Katalogen fick man efteråt och den avslöjade att Japp hade startnr 66 i den individuella hoppklassen, jag gillar sena startnr så det kändes bra. Villervalla skulle gå ut som lag nr 8 och Kämparglöd allra sist, nr 28.
Invigningen var inte mycket att hänga i julgranen men det var iaf bra träning för Win att gå i med i paraden (och hon skötte sig exemplariskt, hon är så himla BRA den hunden). Freestyleuppvisningen var häftig!
En långpromenad på kvällen för att rensa tankarna var en bra förberedelse och jag sov faktiskt bra på natten trots att nervositeten börjat smyga sig på lite.

Lördag

Vädret var på vår sida på SM’ets första tävlingsdag, sol och alldeles lagom varmt. Bästa Lovisa var på plats och supportade och agilitylagbanan för large kände som en bra bana för mig & Japp. Perfekta förutsättningar för att göra en bra insats i Villervalla!

Agilitylagklass – Villervalla

FILM från livesändningen. Vårt lopp 32.20 in i filmen (Lotta först ut i laget vid 30.10)

Konstigt nog var jag inte det minsta nervös inför vår start. Och när Lotta & Neil som var först ut diskade sig kände jag bara att nej, men nu tar vi oss igenom denna banan, det fanns liksom inget annat alternativ i tankarna. Petra & Lira gjorde en fin nolla men var ruggigt nära att ta fel hinder på slutet (där Neil diskade sig), Petra höll dock huvudet kallt och visade Lira på rätt spår igen :D. Min och Japps tur. Starten går fint, bra kf på balansen sen tyvärr en rivning i serpentinen efter. Efter tunneln var han en hårsmån från att springa genom hinderstöden på det rivna hopphindret men tillslut (för mig kändes som en eeeevighet men på filmen ser det bara ut som att han får en lite stor sväng!) fick jag med mig honom till gungan. Sen flyter det på, slalomingången sitter där den ska och A:et gör han fint. Sen kraschar han i princip i hindret efter A:et, efter det mycket tajt och fin sväng på hoppet där många fått problem/diskat sig, och i mål på 10 fel och en av klassens snabbaste tider. Mia & Hekla sist ut gjorde i princip en kopia av Petra & Liras lopp, snyggt o stabilt fram till slutet där det var otäckt nära disk, men det löste sig o i mål på noll fel kom dom!! Alltså 10 fel totalt för Villervalla vilket la oss på en 4:e plats inför finalen.

Agilitylagklass – Kämparglöd

FILM Vårt lopp vid 2.05.27 (Sofia först ut vid 2.04.20)

Alltid så pålitliga Sofia & Tajzon inleder laget med en fin nolla. Sen min & Milos tur. En retlig femma på balansen men i övrigt gick Milo så fint så fint, speciellt med tanke på att han endast tävlat DM i år och tränar ytterst lite. På slutet får han en mega-jätte-gigantisk sväng (återigen, under loppets gång kändes som svängen tog 10 minuter men det ser inte så farligt ut på filmen 😛 ) på ”disk-hindret” men tillsluuut känner jag att NU är han förbi hoppets baksida och jag vänder upp mot målrakan. Det var dock en millisekund för tidigt o Milo tar likt förbannat hoppet igen från baksidan. SKIT! Charlotte & Zelda har med sig en femma när dom kommer till slutet och gör en repris av mig & Milo, och med 2 disk är Kämparglöd borta från finalen. Tråkigt! Mia & Etna hade 2 rivningar har jag för mig.

Individuell hoppklass

FILM Vårt lopp vid 33.10

Efter flera timmars väntat var det äntligen dags för den individuella hoppklassen med Japp. Banan kändes bra och det enda jag egentligen var ”rädd” för var rivningar. På framhoppningen gick Japp jättefint och lyfte bra på benen så när jag gick bort mot banan kändes det som vi var i harmoni och redo att ta oss an banan! När vi kom fram till startområdet började Japp nosa och först brydde jag mig inte direkt och fortsatte uppladdningen som vanligt. Men när han fortsatte nosa och hela tiden spanade på en av hundarna som värmde upp i närheten började jag bli irriterad. Och när han inte ville ta tag i kampleksaken och tittade på mig med tom blick kände jag bara att herregud detta kommer inte gå! Vi startade ju nästan sist i klassen och allra sist startar löptikarna.. De befann sig alltså också kring starten och värmde upp och Japp var helt uppslukad av deras doft. Jag har aldrig haft några problem med Japp och löptikar innan och det var inte kul att få det första gången precis innan start på ett SM kan jag säga. När vi stod på startlinjen visste jag varken ut eller in, skulle han ens springa? Det gjorde han men han startade lite ”off”, inte med sitt vanliga tryck. Första när vi kom till slalom kände jag igen min hund igen och fram tills dess var vi felfria, även om jag tappade Japp lite mellan hinder 6 och 7. Innersvängen runt hindret efter däcket som vållat problem för en del gick fint, han hoppade oxern utan att riva och jag lyckades få honom att svänga efter säcken utan att han sprang in i tunneln. När jag skickade in honom i korta tunneln på slutet övervägde jag att rusa ner och göra ett framförbyte mellan lången och muren, vilket hade varit ett betydligt offensivare val än bakombyte på muren. Men vi var nollade fram tills dess och jag kände att om jag stressar honom så att han river lången eller inte hinner bytet så han missar muren kommer jag aldrig förlåta mig själv så jag valde bakombytet och vi kom i mål felfria med en bra tid trots allt. Mest av allt var jag bara så lycklig att vi nollat vårt första individuella lopp på ett SM och sen att vi la oss på en 6:e plats inför finalen var en stor bonus! Attans vad stolt jag var över min räserråtta 😀

SM-förberedelser

Svenska Mästerskapen närmar sig med stormsteg, till helgen smäller det!

Det blir Japps första SM och mitt första SM då jag har en hund som har potential att placera sig högt individuellt. Det är en helt annorluna känsla än de år jag tävlat med Milo, målet med honom har alltid bara varit att nolla, sen om det räcker nånstans är bara en bonus i så fall. Men med Japp är det en helt annan sak, han är en grym agilityhund och jag vill verkligen utnyttja hela hans potential på detta mästerskapet.. Då kan han gå långt!! Vårt lag består också av 4 riktigt vassa agilityhundar och jag vill göra våra lagkamrater rättvisa.

Milo ska tävla lag på SM och han har bara tävlat ytterst ytterst lite iår. Men sen tycker han inte heller att agility är världens roligaste grej, han skulle lätt kunna nöja sig med uppvärmningen (då är han taggad till tusen!) o sen få springa o leka med sin fotboll på direkten, utan att ta ”omvägen” om agilitybanan 😉 Och det han kan, det kan han, och efter flera års tävlande vet vi vart vi har varandra. Jag måste bara komma ihåg att det är ingen Japp jag har att göra med när jag tävlar Milo, honom måste jag jobba på hela tiden, varje hinder och ett hinder i taget.

JAPPs form hittils i år

Det har varit extremt dåligt med tävlingar här i södra Sverige under början av säsongen, speciellt nu i maj-juni då man helst velat få så många lopp som möjligt i kroppen innan SM.

I Nybro och på Gåsahoppet i april kändes Japp fin, några nollade lopp fick vi till och flera med ”bara” en femma (tråkiga femmor dock…). Det var lite här som slarvet med kontaktfälten började, som sen har hållt i sig i många av årets lopp. I Tranås valborgshelgen vann vi en klass och Japp gick i huvudsak bra, några riv och slarv på kf’en.

I maj månad var det inte en enda officiell tävling, men däremot landslagsuttagningen i mitten på månaden. Det kommer ett inlägg tillägnat uttagningen så småningom men kortfattat var Japp rätt så ojämn under helgens gång. Ända sedan säsongen började efter vinteruppehåll och skada (Japp blev halt lagom till träningen skulle sättas igång på allvar där i mars nån gång) har Japp rivit mer än ”normalt” och under uttagningen ramlade en o annan pinne men det var inte det som var det värsta. Vi fick slalomfel i 2 lopp (ett lopp gick han ur mitt i slalom!? o i ett annat missade han en relativt lätt ingång) och en ”nybörjardisk” när Japp fick span på slalom o tog det istället för A:et (visserligen efter ett mkt mkt dåligt blindbyte av mig som gjorde vägen till A:et mindre uppenbar men ändå). Men i sista loppet gick han dock som en dröm.

Sen nu i juni då. På DM i Ystad hade Japp snabbaste tiden i båda individuella loppen men i hopp rev han sista hindret (oxer) och i agilityn missade han kf på A:et. Även i hopplagklassen hade vi ett riv. Förövrigt gick han suuuuperfint och jag hade en riktigt bra känsla i alla loppen. Direkt därpå följde 2 dagar i Falkenberg där vi hade riv i alla klasser utom en… Japp gjorde också en riktigt idiot-ingång i slalom (mitten typ), han sköt ut som en kanon ur tunneln som låg riktad mot mitten av slalom utan att lyssna på mig. Gillade jag inte alls.. I sista loppet för helgen fick vi iaf till ett riktigt superlopp, bortsett från att det blev en tunnel för mycket ;).

Sen har vi tävlat lite inoff för att att få till så många lopp som möjligt inför SM. Kristianstad – ingen kommentar om agilityklassen (Win kom in på banan, hoppat kf på balansen, enough said) men vi vann iaf hoppklassen sen. Sista klassen var på en Kent Svartberg-bana (SM-domare) o där fick jag tillfälle att bryta o lägga Japp en stund när han rev. Det är min plan att göra det så ofta jag kan för det är det enda som verkar hjälpa mot rivningarna, att han helt enkelt inte får fortsätta framåt på ett tag. I lördags brummade vi hem till Mia o hade ett litet SM-genrep i goda vänners lag. Himla trevligt o början på en ny tradition hoppas jag – tack tjejer 😀 Japp rev ett o samma hinder flera gånger (först 2 ggr under själva loppet sen igen när vi tränade på banan efteråt) så det blev ju ”bra” träning (hade såklart varit bättre om han inte rev alls…). Rev även första hindret i agilityn så där fick jag tillfälle att bryta o starta om. Nyttig träning blev det iaf, till skillnad från bra resultat 😉 I söndags, ja igår blir det ju, tävlade vi inoff Doggy Cup på hemmaklubben KHU. Tävlingen låg på eftermiddagen och jag var en gnutta (höhö) bakfull efter lördagens häng på Sweden Rock. Hade svårt att hitta rätt känsla i första loppet (ag) och jag tror Japp märkte det för han gjorde kontaktfälten såå noggrannt (vilket han inte gör på tävling nu för tiden). Ett riv som jag inte kunde göra nåt åt fick vi vilket irriterade mig lite. Japp rev på en snabb sträcka o var halvvägs över balansen innan jag registrerade att han hade rivit. Ingen mening o bryta då liksom. I hoppklassen taggade jag till o tror tävlingskänslan kom fram bättre, fick iaf fram ett fel som kan dyka upp lite då o då – Japp tog inte sista porten i slalom när jag hängde kvar bakom då nästa hinder var tillbaka på samma håll vi kom från. Så han fick lägga sig ner o tänka på vad han gjort 😉 ett bra tag. Men sen fortsatte vi och avslutade banan fint. Jag startade sist o visste att vi skulle vinna cupen om vi nollade men jag valde ändå att inte sejfa slalom, och det var nog det beslutet jag kände mig allra mest nöjd med. Jag var ju där för att ”träna” inför SM, inte för att babysitta för att säkra en vinst. Så det var det positiva :D. Mindre kul att Japp haltade på kvällen igår 😦 😦 Jag tyckte han såg lite stel ut under gårdagen och saknade lite tryck i honom på tävlingen men tänkte att jag säkert inbillar mig bara för att jag är nojig om att han ska skada sig innan SM. Men han haltade på vänster fram igårkväll, idag haltar han inte men jag vet inte om jag tycker att han går helt rent. Har i alla fall vilat honom från agility idag (jag hade annars lagt upp ett träningsschema med en bana om dagen (förutom de dagar vi skulle tävla) fram till onsdag, sen vila torsdag o fredag) så håller jag tummarna att han är sig själv lik imorgon o att vi kan träna lite då..

Januari

Efter extremt lite träning sedan sista tävingen i oktober månad åkte jag & farmor upp till Göteborg för att tävla på MyDog. Första dagens inofficiellt klasser bjöd på 2 rivningar i hopp vad jag kan minnas (men jag gjorde min första Jaakkosväng i ”skarpt läge”!) och en disk i agilityn. Jag har för mig att Japp kändes i riktigt fin form i alla fall. Mot kvällen fick farmor för sig att det skulle bli historiens värsta snöoväder dagen efter och att vi var tvungna att köra hem så fort som möjligt (givetvis blev det inget snöoväder). Jag protesterade vilt, det var ju 2 dagar med officiella lopp kvar, men fick ge mig eftersom det inte var jag som var in charge av bilen. Första loppet på morgonen, hopp3, fick jag dock lov att starta i (blev iiiinge bra lopp) och hann då även träffa världens bästa Lovisa lite snabbt.

Det var väl ungefär det enda roliga som hände i januari månad. Någon träning blev det inte direkt fråga om heller eftersom jag satt strandad utan bil i Lund och ridhusträningen ägde rum några mil utanför stan.

Så här knasig såg lilla Win ut i slutet av december

Plötsligt händer det

Nähä, är det dags att blåsa liv i den här bloggen eller!? Jag vet inte va som gick snett, jag brukade verkligen gilla att blogga. Om inte annat för att det liksom ”tvingade” mig att analysera tävlingar och träningar. Vilket är en nyckelpunkt  om man vill utvecklas o komma framåt. Å det vill jag ju. Detta året finns det dessutom en hel massa extra roligt att berätta om. Win är nu ett år och hennes träning är i full gång, och Japp & jag har tagit steget ut i den riktigt stora agilityvärlden – det blir SM om ett par veckor, tävling i Danmark i juli och landslagsuttagningen har vi redan bakom oss.

Jag tror jag ska sikta på att varva ”aktuella” inlägg med återblickar på vad som hänt under halvåret som det varit helt dött här. Inte för att jag tror att det är så intressant att läsa om vad som hände för 3 månader sen, men jag använder denna bloggen egentligen mest för mig själv. För att ha tankar o funderingar, filmer o bilder, samlade på ett o samma ställe i kronologisk ordning liksom.

I väntan på att jag ska klämma ur mig nåt roligt eller intressant att läsa om – en bild på en sockersöt liten chokladpralin som firade sin första födelsedag för en vecka sedan.

2011

Nytt år, nya möjligheter!

JAPP

Träning
* Gå kurs för Åsa Emanuelsson, Jouni Orenius och gärna fler om tillfälle ges
* Fortsätta utforska ”livet utanför Greg-systemet”; finslipa våra jaakkoturns och blindbyten, prova på jennitus och tysken och allt annat som är nytt och spännande för en f.d gregorian!

Tävling
* Delta i landslagsuttagningarna
* Genomföra SM på bästa sätt
* Kvala till SM 2012
* Dra vårt strå till stacken och kvala laget till SM 2012
* Tävla i Danmark, gärna med nåt fint resutlat också 😉

MILO

Träning
* Jobba på A:ets running kf, kanske träna in det även på balansen
* Testa rallylydnad?

Tävling
* Göra bra insatser i laget för att kvala det till SM 2012
* Rallylydnad?

WIN

Träning
* Träna för att bli startklar i agility innan årets slut. En gigantisk punkt som jag kommer att dela upp i mindre delmål så fort jag har utformat min plan för hur jag vill lägga upp träningen
* Valla valla valla. Så mycket som bara möjligt, med VP i sikte.

NICKIE

Träning
* Du har ett gym- och passkort på Gerdahallen människa, utnyttja det!!

Tävling
* Bli bättre på att fokusera och tagga även om jag tycker banan är såååå tråkig/hemsk/för lätt/omöjlig
* Hålla nerverna i styr på landslagsuttaggningen och SM

2010

2010 har utan tvekan varit ett förbaskat bra ”hundår” 😉 Jag tänker då på att Win ❤  joinade familjen, och Japps fantastiska framfart på agilitybanorna! Jag kände på mig att 2010 skulle bli året då Japps potential verkligen skulle komma fram och det har den gjort! Han har vunnit många klasser i år och gått från Ag1 & nyuppflyttad i  Ho3 till dubbelchampion och kvalad till SM både individuellt och i lag! Milo har också gjort en stabil insats på banorna och även hans lag är kvalat till SM 2011.

Men om vi tar det från början..

Januari
* Japp fyller 3 år
* Vi vallar en hel del under en period men när skolan i Lund börjar igen rinner det tyvärr ut i sanden
* Milo haltar och får besöka veterinären

Februari
* Får beskedet att Milo har borrelia (igen!)

Mars
* Agilitysäsongen sätter igång i och med Malmö int, där Japp är fullständigt okontrollerbar 😛
* Milo fyller 7 år och jag fyller 21
* Cookie paras och Winsan blir till!

April
* På tävlingarna i Skurup tar Japp en mycket efterlängtad sista pinne i Ag1! På första utomhustävlingen tar han även första pinnen i Ag2, båda genom vinster
* Milo tar sitt sista cert i Ag3 och blir Svensk Agilitychampion!!
* På lagtävlingen i Kristianstad slår både Japps lag och Milos lag på stort och tar 2 SM-pinnar vardera

Maj
* Min morfar går hastigt bort vilket fullständigt vänder upp och ner på livet. Alltid älskad, för alltid saknad ❤
* Japp tar med två vinster de återstående pinnarna i Ag2
* Kronvallarens S-kull föds och det blir bara 4 valpar varav 2 tikar…

Juni
* Jag får veta att jag får köpa en av tikarna och lyckan är total!!
* Jag & Milo tävlar vårt 3:e SM, detta året med vårt fantastiska lag Kämparglöd. Vi får inte med oss något resutlat men kul hade vi! Jag & min vän och resekamrat Lovisa passar på att hälsa på valparna.
* Vi åker över till Gotland och tävlar, där slår Japp till första dagen och vinner Ag3 och får sitt första cert. Andra dagen tar han även sitt första hoppcert med en fin andraplats!

Juli
* Japp fortsätter sin winning streak i agilityklass och vinner i Karlskrona – cert nr 2 – och därefter en fin 3:e plats i Bjuv – sista certet och han blir Svensk Agilitychampion!!
* Milos lag kvalar till SM 2011!!
* Win kommer hem!!

Augusti
* Japp vinner både en Ag3:a och en Ho3:a i Kungsbacka och i hoppkassen innebär det hans andra cert!
* Milo testar positivt för anaplasma, lite omväxling från ”den gamla vanligt borrelian”..
* Jag & min pojkvän sedan 3 år delar på oss vilket förändrar livet på många sätt

September
* På tävlingen i Lund blir det verkligen grand slam:  Japps lag kvalar in till SM 2011! ! Japp blir 3:a i Ho3, får sitt sista cert o blir Svensk Hoppchampion o därmed dubbelchampion!! Loppet innebär också sista SM-pinnen o Japp är därmed kvalad till SM 2011 även individuellt!!
* På samma tävling upptäcker jag att Japp haltar och sträckningen innebär vila och att vi avstår de kommande tävlingarna.
* Jag är åskådare på SM i vallning och blir minst sagt imponerad

Oktober
* Efter agiltiyuppehållet är Japp helt gaaaalen av glädje över att vara tillbaka på banan och vi får inte med oss några fler resultat innan tävlingssäsongen är över. Men jag behöver nog inte säga att jag är GRYMT nöjd över vårt tävlingsår som helhet!!

November
* Årets tråkigaste månad bjuder inte på så mycket intressanta händelser..

December
* Japp slutar på en fantastisk 32:a plats på Årets Agilityhund-listan! Vårt underbara lag Villervalla slutar på en grym 5:e plats på Årets Lag-listan! 2011 satsar vi på topp 15 individuellt och på att ta hem titeln Årets Lag 😉